Judendom vs Hinduism
Riktningar
Det finns fyra riktningar i Judendomen. Ortodox, reformerta,
konservativ och Chassidism är en speciell grupp i den ortodoxa riktningen.
Ortodoxa judar vill inte förändra något i sin religion och de lever oftast
avskilt från samhället för att kunna lev på sitt sätt. I ortodox judendom är
det viktigt att man följer de religiösa reglerna för då blir man helig inför
gud.
Konservativa judar följer gamla traditioner men tillåter
förändring i det religiösa för att passa in i samhället. Jag tror att det är så
här för att de t.ex. från ortodoxa judar inte vill vara avskilda från samhället
och har därför kompromissat genom att ändra sina religiösa regler.
För reformjudar är religiösa regler för hur mna ska dyrka
gud inte så viktiga utan det är den judiska etiken, det vill säga hur man beter
sig mot andra, som är det viktiga för reformjudar.
Chassidism är olika mystiska riktningar som gärna dansar och
sjunger för att uttrycka glädje och de försöker även få kontakt med Gud. Precis
som många andra ortodoxa grupper bär chassidmän lång, svart rock, pälshatt,
långt skägg och de har långa skruvlockar vid kinderna.
Kabbala är en mystisk och hemlig lära i judendomen. De menar
att människor kan, genom att be i sitt inre och leva sig in i det gudomliga,
höja sig till det gudomliga. Läran är väldigt populär men också väldigt
invecklad.
I Hinduism finns det
två riktningar, Bhaktifromhet och Shaktism.
Bhaktifromhet innebär
att man ska möta Guds kärlek med dyrkan och hängivenhet. Bhaktifromhet bygger
inte så mycket på kunskap och handling utan mer på känslor. De ser Gud som en
personlig Gud som de kan få hjälp av t.ex. hjälp att bli befriad från
återfödelse eller hjälp i det vardagliga livet.
Tantrism innebär att
tror att allting är uppdelat i kvinnligt och manligt, i Shakti och Shiva.
Shaktism och Tantrism hör väldigt ofta ihop eftersom att man i Shaktismen
dyrkar den högsta gudomen i sin kvinnliga form. Moksha, befrielse från
kretsloppet, sker när det manliga och kvinnliga förenas, detta symboliseras av
samlag.
Dagligt liv
Judar lever enligt Tora och i Tora står det hur man ska
dyrka gud. Reglerna i Tora är sammanfattade i tio Guds bud, tio mitzvah och
trosbekännelsen, Shema och den går ’’Hör Israel, Herren vår gud, Herren är en du
skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all
din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig ska du lägga på hjärtat. Du skall
inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är
ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. Du skall binda dem som
ett tecken kring din arm, och de skall vara ett kännemärke på din panna. Du
skall skriva dem på dina dörrposter och i dina stadsportar.¨
Att läsa Shema två gånger varje dag är ett religiöst bud och
i Tora finns det 613 regler som man ska följa om man är jude.
De tio budorden lyder
1. Tro på Gud
2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan
3. Förbud mot att ingå eder
4. Att högtidlighålla helgade dagar
5. Respekt för föräldrar och lärare
6. Förbud mot mord
7. Förbud mot äktenskapsbrott
8. Förbud mot stöld
9. Förbud mot falskt vittnesbörd
10. Förbud mot girighet
Det finns även en muntlig Tora: de skriftlärdas och
rabbinernas undervisning. Både Tora och muntliga Tora anses härstamma från
laggivningen på berget Sinai då Mose fick ta emot guds lag efter att han
befriat judarna från egyptiernas slaveri.
Tora är en skrift i Tanakh, den hebreiska bibeln och den är
grunden för den messianska, judiska och hebreiska tron.
Gudstjänster brukar hållas i synagogan. Vid gudstjänst läser
man ur Tora, någon läser upp texterna, man ber och hyllar gud.
Inom judendom blir pojkar bar mitzva vid 13 års ålder och
tjejer blir mat mitzva vid 12 års ålder. Detta betyder att de anses
tillräckligt vuxna för att följa de religiösa lagarna judendomen har. Judarnas
ord för det som är tillåtet att äta och föremålen man får använda är kosher.
Mat som de inte får äta är fläskkött, skaldjur och blodmat.
Får, nötkött och höns får bara ätas om de har slaktats på ett visst sätt. Kött
får inte tillagas med grädde eller mjölk.
De flesta judar följer bara reglerna delvis medan ortodoxa
Enligt hinduismen är
människorna uppdelade i fyra grupper som kallas varna. Grupperna är sedan
indelade i kast som kallas jati. I Dharma så finns det särskilda regler för
varje grupp, och det är viktigt att upprätthålla rangordningen och gränserna
mellan grupperna.
I Hinduismen finns
det tempel som gudarna lever i och som man ber i medan Judendom har synagogor
där de ber men gud lever inte där.
Hinduer dyrkar gud
både i templet och i hemmet. Gudstjänsten kallas Puja och präster i templen
kallas för brahmaner. Templen anses vara gudarnas hem. Människor tar med sig
mat, blommor och olika offergåvor till templen och får sedan gudens välsignelse
i form av en gåva som kallas Prasada. Oftast är Prasada lite av den offrade
maten.
Tro och lära
I Judendomen tror man på en enda gud. Det är inte tillåtet
att avbilda eller säga hans namn. Guds namn skrivs JHVH men man säger adonay
vilket betyder ’’Herren’’. Enligt
Judarna har Gud gett dem det heliga landet, Palestina. Jerusalem är väldigt
viktig inom Judendom för att Gud anses vara närvarande där. Förut var det
viktigt för Judar att ta sig till Jerusalem för att offra till Gud i templet.
Dock så förstördes det sista templet för 2000 år sedan.
Jesus är Messias i Kristendomen men han accepteras inte som
Messias i Judendomen men förväntningarna på en kommande Messias är fortfarande
stora för många judar.
Det finns 18-20 miljoner judar i världen varav 4,5 miljoner
i Israel.
Hinduismens motsvarighet
till tora är dharma, dharma är hinduismens moraliska lag för hur man ska leva.
Reglerna i dharma får inte förändras och alla hinduer ska följa dharma.
Världen ingår i ett
kretslopp där allt återföds, Samsara och det styrs av karma, de gärningar man
gjort. Om ens handlingar följer Dharma får man bra karma och om man gör
gärningar som går emot Dharmas regler får man dålig karma. När man dör återföds
man sedan som det man “förtjänar” beroende på ens karma.
I Hinduism finns det
inga heliga skrifter som alla hinduer erkänner utan allt utgår från Gud i
Hinduism. Det finns gudar som är personer, oftast Vishnu, guden Shiva eller
Gudinnan men den högsta gudomen är evig och opersonlig.
Moksha är att blir
befriad ur kretsloppet. Moksha kan uppnås på tre olika sätt, genom att göra bra
grejer (karma), genom kunskap (jnanamarga) eller genom att älska gud (bhakti).
Kvinnans rättigheter
Kvinnor och män har samma värde i judendomen men på olika
sätt t.ex. måste tio män vara närvarande för att vissa böner ska kunna läsas i
synagogan medan kvinnor har speciella uppgifter i hemmet och har blivit mer och
mer fram trädande i synagogan. I liberala synagogor i Storbritannien och USA
finns det t.ex. kvinnliga rabbiner och kantorer. Jag tycker detta är bra
eftersom att kvinnor då blir bättre behandlade eftersom män värderar kvinnor
som lika värda.
En rabbin ska undervisa i tros- och ritfrågor och rabbinen
ska ha själavårdande samtal med personer som behöver det. Rabbinen till
skillnad från prästen läser heller inte ur Torah som är bibelns motsvarighet
och en rabbin är inte en mellanhand mellan gud och den troende. De kan även
inte utföra några speciella riter till skillnad från en vanlig troende jude.
En kantor eller chazzan är den person som håller i
gudstjänsten tillsammans med rabbinen. Kantorns uppgift är att leda bön och
lovsång genom sång, vilket antagligen är anledning att yrket kallas för kantor,
från det latinska ordet för sångare.
Sabbat inleds
med att en närvarande kvinna tänder levande ljus och läser upp en
Välsignelse.
Finns det inga kvinnor i närheten får en man göra det. Att tända
Sabbatljusen
är en av de få religiösa handlingar som kvinnor får utföra.
I judendomen måste kvinnor ha en speciell hatt när de är
gifta och jag drar då slutsatsen att det är för att männen vill markera
kvinnorna. Vilket jag anser är förtryckande mot kvinnor.
I Hinduismen deltar
kvinnor aktivt i det religiösa, det är kvinnorna som utför dagliga riter i
hemmet och det finns även speciella riter som bara kvinnor gör.
Den tredje viktigaste
guden är kvinnlig och gudinnor är väldigt viktiga i hinduismen. T.ex. så skulle
Shiva vara kraftlös utan sin kvinnliga energi, shakti. Det är därför varje gud
behöver en motsvarande kvinnlig gud. Dock så påverkas inte indiska kvinnors liv
även om gudinnor är så viktiga.
Min slutsats av det
här är att kvinnor har en viktig roll i hinduismen men att gudinnor och vanliga
kvinnor inte förknippas med varandra och precis som i judendomen har kvinnor
speciella uppgifter när det gäller det religiösa livet men har inga speciella
rättigheter när det sen kommer till det vanliga livet.
Den prick som
hinduer, särskilt kvinnor har i pannan kallas tilaka,
bottu, bindiya, bindi eller kumkum.
Pricken finns bara för att vissa att personen som bär den är hindu. Ogifta
kvinnor har oftast en svart prick medan gifta kvinnor har ett ristat, rött
streck vid hårbottnen.
Att gifta kvinnor
har ett ristat streck vid hårbottnen är enligt mig ett sätt att markera sina
kvinnor precis som att judinnor var tvunga att bära en speciell hatt om de var
gifta. Så jag anser att de är förtryckta på detta sättet.
Samhället
Ett sätt som judendomen kan påverka samhället är ju på
vilodagen eftersom de inte får arbeta då och det kan ju bli dåligt för vissa
arbeten som t.ex. doktorer eller poliser. Judar får ju göra undantag om ett
människoliv står på spel men de kan aldrig veta om en person kommer dö om de
inte går till jobbet efter som det kan hända vad som helst under dagen även om
det inte var någon fara när de egentligen skulle till sitt jobb.
Judendom påverkar samhället på ett positivt eftersom att i
judendomen är kvinnor och män lika värda så det påverkar kvinnorna i samhället
då judiska män behandlar alla kvinnor lika blir det bättre för kvinnor. Men det
kan också bli så att de judiska traditionerna tar sig djupt in i ett samhälle
och förändrar det till att vara mer som ett judiskt samhälle t.ex. sätter folk
beter sig på gentemot varandra.
Hinduismen påverkar
samhället genom att de har sina kast vilket kan dela folket i olika grupper och
om man särar på människor av en onödig anledning finns det alltid en risk för
att det kan uppstå hat och till och med krig. Eftersom att de olika kasten har
olika värde i hinduismen ser då de med ett högre kast ner på de med ett sämre
vilket gör att det väldigt lätt blir konflikter.
Inom hinduismen
gifter man även bort tjejer vilket gör att tjejer får mindre värde än vad
killar får eftersom man inte gifter bort killar. Detta gör att män som inte
vanligtvis hade sett ner på kvinnor kommer göra det om de ser att kvinnor blir
behandlade sämre än vad männen blir, för det kanske inte är så tydligt men man
märker det ändå lite och hänger därför med och behandlar kvinnorna lite sämre.
Samhällen som har
hinduer i sig påverkas positivt för att hinduismen är en religion som förgyller
icke-våld (ahimsa) och respekt för allt levande. Hinduer äter inte kött heller
vilket gör att djuren får det bättre och folk befolkningen blir nyttigare
eftersom de äter mer grönsaker och frukter.
Källor:
judendom. http://www.ne.se/enkel/judendom,
Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-15.
judendom. http://www.ne.se/lang/judendom,
Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-17.
hinduism. http://www.ne.se/enkel/hinduism,
Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-17.
Tora. http://www.ne.se/lang/tora/329449, Nationalencyklopedin,
hämtad 2013-11-07.
