Judendom

Jack = Grön

Inom judendomen tror man på en enda Gud. Man får inte avbilda Gud eller uttala hans namn. Guds namn skrivs JHVH men man säger adonay vilket betyder '’Herren’'. Enligt judendomen har Gud utvalt judarna till sitt folk vilket innebär att de har både särskilda rättigheter och skyldigheter enligt dem.

Messias är inom judendomen en kommande härskare som ska medföra en lyckotid för Israels folk. Jesus ses som Messias inom kristendomen men han accepteras inte som Messias av judarna. Förväntningarna på en kommande Messias är fortfarande stora för många av dagens judiska grupper.

Tora är Guds undervisning till judarna och ordet betyder just “undervisning”. Mose fick ta emot Tora eller Lagen av Gud på berget Sinai. Efter att ha varit förslavade i 430 år fick israeliterna lov att lämna Egypten. Med Moses i ledningen går de genom det Röda havet som delar sig och öppnar upp en väg åt dem. De egyptiska förföljarna dränks i vattnet och israeliterna fortsätter genom öknen till berget Sinai. Sedan har Tora förts vidare av Mose och andra profeter. Undervisningen finns i den heliga skrift som kallas Tanakh. Tanakh består av samma texter som Gamla Testamentet i den kristna Bibeln.

Konservativ judendom är en riktning inom judendomen. Inom den riktningen vill man ha kvar så mycket som möjligt av de judiska traditionerna, och man följer noga halakha, regler och lagar i den judiska muntliga lagen. Men man menar samtidigt att människor alltid måste tolka och förstå Guds lag på nya sätt. När reglerna och traditionerna inte fungerar i det nutida samhället kan man därför tänka sig att förändra en del i sättet att utöva sin tro. Konservativ judendom finns främst i USA.

Ortodox judendom är en riktning inom judendomen. Ortodoxa judar håller fast vid gamla judiska traditioner och regler och tolkar inte den judiska läran på ett nytt sätt. De menar att Gud har uppenbarat sin vilja för människorna i den skriftliga och muntliga lagen. Därför måste man följa reglerna i lagen noga och inte ändra dem.

Vissa ortodoxa judar kallas ultraortodoxa eftersom de är särskilt noga med att följa alla regler och inte ändra någonting. De använder gammaldags kläder och lever på ett gammaldags sätt, ofta avskilda från det övriga samhället. Andra ortodoxa judar vill vara med i det nutida samhället och utnyttjar sådant som inte är förbjudet i den judiska lagen, till exempel Internet.

Erik = Blå

Antisemitism är ordet som används för att förklara fördomar och hat mot judar.

Judar har under en stor del av sin historia tvingats att fly undan förföljelser och våld. Judehatet liknar hatet mot andra grupper men judehatet har en särskilt lång historia.

Grundandet av kristendomen innebar också grunden för antisemitismen.

Myterna om judar  som växte fram under medeltiden byggde på den kristna

läran som då predikades i kyrkorna.

Under medeltiden riktades hatet framför allt in på judarnas religion.

Judarna som grupp anklagades för att ha mördat Jesus. Man ställde

kristendomen och judendomen mot varandra, judendomen beskrevs som

Kristendomens motsats. Det goda, ärliga, förlåtande och andliga

förknippades med det kristna medan det onda, lögnaktiga och strävan efter

pengar förknippades med judar och den judiska religionen. Judarna

anklagades också för att vara i allians med djävulen och för att försöka

krossa kristendomen.

Precis som andra grupper som utsatts och utsätts för fördomar och

förföljelse har judar beskrivits som underlägsna och mindre värda. Men det

finns också en viktig skillnad. Judar har också beskrivits som överlägsna

och mäktiga. I den nazistiska propagandan finns båda dessa bitar. Judarna

beskrivs som en underlägsen ras samtidigt som de anklagas för att styra

världen.

I slutet av 1800-talet började sionismen växa fram. Denna rörelse ville att judarna skulle få en egen stat i deras bibliska hemland där de kunde slippa förtrycket som de upplevde över allt i världen. Det bodde många judar i Palestina och en massa andra flyttade in där. Detta gjorde att araberna ville göra motstånd mot detta och det var det som startade kriget som pågått i nästan hundra år nu. Judarna kunde fortfarande inte få en egen stat, så de frågade bland annat det brittiska imperiet och FN om hjälp att uppnå detta. På många år fick de ingen hjälp, men efter första världskriget godkände Nationernas förbund det Brittiska Palestinamandatet med avsikt att skapa ett "nationellt hem för det judiska folket".

Minna = Lila

Först delades Transjordanien som blev självständigt 1946. Inför Palestinamandatets upphörande år 1948 beslöt FN 1947 med en resolution att dela området i en judisk och en arabisk stat, medan staden Jerusalem skulle vara ett speciellt internationellt område under Förenta nationernas administration.

Den 14 maj 1948 förklarade sig staten Israel självständig, vilket dagen efter följdes av ett krig med de omgivande arabiska staterna och tre till, som vägrade att acceptera planen. Israelerna gick efter det segrande ur en serie av krig och bekräftade sitt oberoende och ökade den judiska statens gränser utöver dem i FN:s delningsplan. Samtidigt vägrade omgivande stater att över huvud taget erkänna landets existens och införde en långtgående blockad. Transjordanien tog över Västbanken och Egypten tog över den lilla Gazaremsan.

Sion den vises protokoll var en viktig del av Nazisternas propaganda under 30 - 40 talet och protokollet visade en plan på hur judarna skulle ta över världen. Trotts att Sions den vises protokoll har avslöjats falskt har den spridits och fortsätter att spridas än idag.

Förintelsen var när hitler och nazismen bestämde att de skulle göra sig av med vissa folkgrupper, majoriteten var dock judar. Detta hände under andra världskriget närmare sagt från år 1933-1945. Judarna blev dödade i koncentrationsläger där de kunde jobba till döds, svälta, bli torterade eller bli dödade i gaskammare. En annan metod var också att skjuta fångarna. Dödsnumren gick upp till runt 5-6 miljoner bara för judarna men som sagt så var de inte de enda. Även romer, homosexuella, utvecklingstörda m.m hamnade också i koncentrationsläger bara för att de inte var av den ariska rasen även om hitler inte själv var arisk.

Amanda

För judarna, de kristna och muslimerna är Israel/Palestina ett heligt land. Judarna har religiösa och historiska anledningar, då det var deras land för 2000 år sedan. De har också laglig rätt till landet eftersom att Storbritannien gav det till dem. Muslimerna har religiösa och historiska anledningar också, eftersom de erövrade det på 600-talet. Samtidigt så har det länge styrts av turkar och senare av kristna britter. När det inte finns någon som har rätt till landet blir det lätt krig, men så hade det inte behövt vara. Om Palestina hade gått med på FNs förslag om fred och att dela upp landet så hade det varit fred och Palestinierna hade nog varit mer nöjda.

Gudstjänster brukar hållas i synagogan, särskilt på sabbaten som är judarnas vilodag då inget arbete får utföras. Vid gudstjänsten läser man ur Tora, lyssnar till någon som talar om texterna, ber och hyllar Gud.

Pojkar blir omskurna åtta dagar efter födseln. Vid 13 års ålder blir pojkar bar mitzva och vid 12 års ålder blir flickor bar mitzva. Det innebär att de anses vara vuxna nog att följa de religiösa reglerna.

Jack

Jom Kippur – Försoningsdagen

Efter att templet i Jerusalem förstörts firas försoningsdagen genom att fasta, be och ha gudkänster. Då firas tio dagar efter nyårsfesten och är årets heligaste dag.. Det är den viktigaste högtiden för fullt troende judar under det judiska året. Man ägnar sig åt fasta och försonas med Gud. Man får inte äta eller dricka, inte ens vatten. Man får inte  jobba heller. Längre back, förr i tiden, astades synderna på en bock, som drevs ut i öknen - syndabocken. Under djupt allvar tänker man tillbaka på det år som gått och vad man kan ha gjort för fel och misstag. Även lovar man gud att försöka bli en bättre människa och att försöka leva som gud har tänkt att människan bör leva.

Erik

Shabbat - Judiska vilodagen.

Shabbat ( eller sabbat, shabbat är vad det heter i hebreiska )  firas varje vecka, från solnedgången fredag kväll tills "tre stjärnor syns" på lördag kväll, för att ge möjlighet att begrunda världens skapelse.  Sabbat har mycket stor vikt i den judiska religionen, vilket gör den till den näst viktigaste högtiden efter Jom Kippur.  De som gör detta ser det som den tid man får till att sätta sin vardagliga oro åt sidan.

Under Sabbat får  enligt traditionell judisk uppfattning inget arbete utföras. Det är heller inte tillåtet att resa, att bära saker utomhus, eller att tända och släcka eld. Eftersom elektricitet anses som en form av eld är det enligt ortodox judendom heller inte tillåtet att sätta på eller stänga av ström. Dessa förbud får endast brytas om man behöver rädda ett människoliv. Konservativ och i synnerhet progressiv judendom har mildrat dessa regler kraftigt.  Sabbatsfirandet inleds med att någon av de närvarande kvinnorna tänder levande ljus och läser en välsignelse.. Shabbat avslutas med en ceremoni som kallas Havdala. En bägare med vin hålls upp och ett ljusarrangemang bestående av minst två sammanflätade ljus tänds.

Till sist sjungs sångerna Elijahu Hanavi om profeten Elias, och Shavuah Tov, ’en god vecka’.

Minna

Chanukka – Ljusfesten

 Denna högtid firas i november eller december vid nymåne, till minne av hur templet i Jerusalem renades från avgudadyrkan i form av en Zeusstaty, när de ledde ut sina fieender. I samband med ett uppror av Judas Mackabeus, 165.f Kr, vilket ledde till självständighet i nästan 100 år. Festen varar i åtta dagar och varje dag tänder man ett ljus på den åttaarmade ljusstaken, chanuckastaken. Varje kväll under högtiden tänder man ett ljus. Ljusstaken har 8 ljushållare och oftast även ytterligare en ljushållare som kallas för tjänaren. Med tjänaren tänder man alla ljus i chanukkian

Chanukkian liknar minorna, men den har sju armar och ingår i Israels vapen. De borde inte bli förväxlade. Barnen får presenter dagligen och denna högtid har inspirerat till det kristna julfirandet.

Pesach – påsk

Påsk var ursprungligen en fest i samband med kornskörden. Nu firas den till minne av uttåget ut ur Egypten under ledning av Moses, när alla judiska slavar blev fria. Sedermåltiden i hemmet ska påminna om den svåra tiden före detta. Vid måltidsbordet står alltid en tom plats för en profet vid namnet Elia. Denna högtid är även kopplad till när Judarna flydde från Egyptien

Precis som i kristendomen firar man väldigt många saker som har hänt förr i tiden. T.ex påsk firar man inom Judendomen för att fira judarnas korståg ut ur Egypten. I Kristendomen firar man Jesus död och uppståndelse.

En likhet som Judendom har med Islam är att båda religioner har omskärning för sina nyfödda pojkar. Judendom och Kristendom har ju haft sina konflikter förr i tiden och de har några likheter, båda bara en gud som de tror på, dem behandlar och värderar kvinnor lika mycket som män.

Judendom och Islam har också några likheter, till skillnad från många andra religioner för att de inte cirkulerar runt en person eller en grupp utan runt heliga skrifter och gamla traditioner.

Amanda = Orange

Rosch Haschana – Nyårsfesten, eller domens dag, som även kallas åminnelsedagen.

Som är under september/oktober. Man firar det till ett minne av skapelsen och inleder det judiska året.  I första moseboken står det om Abraham som av Gud ombedes att föra sin son Isak upp på ett berg och där offra honom åt Gud. Men en ängel stoppar Abraham från att ta livet av sin son. Gud ville bara få veta om Abraham lydde och litade på på honom, Gud då. För att tacka Abraham gav Gud han ett lamm att slakta istället. Enligt judisk tradition skapades jorden på denna dag och det är vid rosh hashana Gud bedömer vad människorna har gjort under året innan ett nytt har börjat, därmed beslutar vad som skall hända under det kommande.

Under de tio dagar som sedan följer, mellan rosh hashana och Jom Kippur, finns tid för eftertanke och botgöring innan domen slutligen fastslås. Man kollar tillbaka på förra året, på sina misstag och sedan ska man förändra sig i det ny året. Det är en tid för försoning då man frågar man sig själv; Ställer jag mig inför gud?

Man blåser i ett horn som heter shofar.  Det är viktigt under denna högtiden att höra shofar spela i synagoga

I Judendomen är kvinnorna det dominanta könet, det är kvinnorna som bestämmer efternamnet efter giftermål och om kvinnan är jude och mannen är icke jude, blir barnen judar.