onsdag 26 mars 2014
tisdag 25 mars 2014
Jordäpplen
Syfte: Att se hur äppelbitar bryts ner i olika sorters jord
på en vecka.
Hypotes: Jorden som vi hittade vid dammen hade maskar fast
inget gräs, så våran hypotes om den situationen är att maskarna använde mycket
av näringen i jorden och det växte inget där för att träden blockerade
solljuset. Vi tror att det är denna jord som kommer bryta ner äpplet
långsammast eftersom den inte är särskilt näringsrik.
Sågspånen som vi har en av jordarna härstammar från ett träd
och har därför fler organismer än de andra som kan bryta ner äppleklyftan.
Material:
4 krukor
4 äppleklyftor
4 olika jordar
Sågspånsjord
2 Blomjord
Lerjord
Tejp
Genomförande: Vi tejpade bottnen på 4 olika bägare så att
jorden inte skulle ramla igenom. Vi hämtade jord från olika geografiska platser
runt Gunnesboskolan. Vi förvarade sedan dessa jordar i 4 olika bägare och efter
detta lade vi ner en äppelklyfta i varje bägare. Vi lät sedan bägarna stå i en
vecka.
Resultat:
Blomgjord – Äppelbiten i blomjorden är den med degraderade.
Den har brunast kanter och är felaktigt mjuk.
Sågspånsjord - Den är näst minst degraderad. Den är lite
brun på ena sidan och dens vätskenivå har sjunkit drastiskt.
Lerjorden – Äppelbiten i lerjorden är den där vi kan se
minst degradering p
dasjunkit drastiskt. är vi kan se minst
degradering på ena sidan och dens vätskenivå har sjunkit drastiskt. å.
Den har förlorat minst vätska och är bara lite brun.
Plantagejorden – Äppelbiten i plantagejorden är näst mest
degraderad och den är den näst brunaste och både plantagejorden och blomjorden
luktar exkrement.
Slutsats: Blomjorden och plantagejorden bryter ner äpplena
snabbast för att jorden innehåller redan många organismer som kan bryta ner
biten till sitt näringsrika förstadie.
söndag 23 mars 2014
torsdag 20 mars 2014
måndag 3 mars 2014
Antonio Lucio Vivaldi
Antonio Vivaldi
Antonio Lucio Vivaldi är född den fjärde mars år 1678 i
Venedig. Han levde till den 28 juli 1741 och under sin livstid skapade han
musik och han är nu känd som en av de största kompositörerna i världshistorien.
Det var Vivaldis pappa som fick honom att börja med musik genom att ge honom
hans första musikutbildning.
År 1703 prästvigdes Vivaldi och fick jobbet som ”maestro de
violino” samma år vid ett barnkonservatorium. Han framträdde ofta med sina
elever och sina egna verk för adeln och borgare i Venedig.
Vivaldi skapade och utvecklade konserter för soloinstrument
och orkester. Violin var hans huvudinstrument, men han skrev även konserter och
sonater för blåsinstrument, en stor mängd operor, samt vokalmusik för religiösa
ändamål.
Vivaldis pappa, Giovanni Battista Vivaldi, var först en
barberare men gick senare i livet över till att bli professionell violinist.
Man tror att Antonios lektioner med sin pappa började väldigt tidigt med tanke
på hans musikaliska förmåga redan vid 24 års ålder då han började arbeta vid
Ospedale della Pietà. Han fick lära sig fiol av sin pappa och sen var de ute
och turnerade.
Vivaldi hade troligen astma vilket förhindrade honom från
att spela blåsinstrument och jag tror att det är delvis därför han började spela
fiol men också att hans pappa var en professionell violinist. Dessa tillsammans
tror jag påverkade Antonio tillräckligt för att få honom att spela de
instrumenten som han spelade.
Vivaldi levde under Barock epoken och barockmusik
kännetecknas av flerstämmighet, generalbas, solistmusik och terrassdynamik. Barocken
varade från slutet av 1500-talet till ca 1750.
Verk
Några av Vivaldis allra kändaste verk är De fyra årstiderna,
La stravaganza och La cetra.
De fyra årstiderna är uppdelade i fyra delar och sen är
vardera del uppdelade i tre delar. Den första delen i Vivaldis verk kallas för
”Våren” och det har blivit ett av världens mest kända klassiska stycken.
La cetra är ett set av tolv violin konserter som
publicerades år 1727. Den namngavs efter cetran, som är ett instrument likt
lyran och verket är dedikerat till Kejsare Charles VI.
La stravaganza dedikerades till den Venetiske adelsmannen
Signor Vettor Delfino. Hela konserten är gjord för violiner, stränginstrument
och generalbas. Det som är allra mest speciellt med La stravaganza är Vivaldis
märkbara uppfinningsrikedom innanför en ram av instrument och harmoni.
Kultur
Några hundra år innan Vivaldi föddes blev teaterformen
comedia dell’arte populärt och det finns även idag. På 1600-talet var Italien också
ett av de största länderna inom musik och jag tror att detta var en viktig sak
för att få Vivaldi och så många andra på den tiden att bli intresserade av musik.
Jag tror även att det var väldigt viktigt att Italien var ett väldigt
kulturellt land med all teater och musik så hade Italien inte haft så många
musiker och kompositörer. Att Vivaldi valde att skapa den musiken som han
gjorde tror jag påverkades av att den musiken var väldigt populär på hans tid.
på hans tid. r väldigt populär pmusiken som
han gjorde tror jag påverkades av att den musiken var väldigt populär pat sätt
med t
Jag tror detta för att det som händer i landet påverkar
folket väldigt mycket så om t.ex. Italien hade varit ett land intresserat av sport
mer än musik och teater på den tiden hade Vivaldi med stor säkerhet inte varit
musiker precis som väldigt många andra utan de hade antagligen tränat någon
sport.
Jag hittade inget om Italiens politiska stånd vid 1700-talet
men jag kan anta att de var styrda på ett väldigt sansat och fritt sätt med
tanke på hur mycket kultur de hade på den tiden.
Källor:
Antonio Vivaldi. http://www.ne.se/enkel/antonio-vivaldi,
Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-25.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Antonio_Vivaldi
hämtad 2014-03-02
http://sv.wikipedia.org/wiki/Barockmusik
Hämtad 2014-03-02
http://sv.wikipedia.org/wiki/Basso_continuo
hämtad 2014-03-02
Antonio Vivaldi. http://www.ne.se/lang/antonio-vivaldi,
Nationalencyklopedin, hämtad 2014-03-03.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Verklista_f%C3%B6r_Antonio_Vivaldi
hämtad 2014-03-03
http://sv.wikipedia.org/wiki/De_fyra_%C3%A5rstiderna
hämtad 2014-03-03
http://en.wikipedia.org/wiki/La_Cetra_(Vivaldi)
hämtad 2014-03-03
Italien: Kultur. http://www.ne.se/italien/kultur,
Nationalencyklopedin, hämtad 2014-03-03.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)