Jordäpplen

Syfte: Att se hur äppelbitar bryts ner i olika sorters jord på en vecka.

Hypotes: Jorden som vi hittade vid dammen hade maskar fast inget gräs, så våran hypotes om den situationen är att maskarna använde mycket av näringen i jorden och det växte inget där för att träden blockerade solljuset. Vi tror att det är denna jord som kommer bryta ner äpplet långsammast eftersom den inte är särskilt näringsrik.

Sågspånen som vi har en av jordarna härstammar från ett träd och har därför fler organismer än de andra som kan bryta ner äppleklyftan.

Material:

4 krukor

4 äppleklyftor

4 olika jordar

Sågspånsjord

2 Blomjord

Lerjord

Tejp

Genomförande: Vi tejpade bottnen på 4 olika bägare så att jorden inte skulle ramla igenom. Vi hämtade jord från olika geografiska platser runt Gunnesboskolan. Vi förvarade sedan dessa jordar i 4 olika bägare och efter detta lade vi ner en äppelklyfta i varje bägare. Vi lät sedan bägarna stå i en vecka.

Resultat: 

Blomgjord – Äppelbiten i blomjorden är den med degraderade. Den har brunast kanter och är felaktigt mjuk.

Sågspånsjord - Den är näst minst degraderad. Den är lite brun på ena sidan och dens vätskenivå har sjunkit drastiskt.

Lerjorden – Äppelbiten i lerjorden är den där vi kan se minst degradering p

 dasjunkit drastiskt. är vi kan se minst degradering på ena sidan och dens vätskenivå har sjunkit drastiskt. å. Den har förlorat minst vätska och är bara lite brun.

Plantagejorden – Äppelbiten i plantagejorden är näst mest degraderad och den är den näst brunaste och både plantagejorden och blomjorden luktar exkrement.

Slutsats: Blomjorden och plantagejorden bryter ner äpplena snabbast för att jorden innehåller redan många organismer som kan bryta ner biten till sitt näringsrika förstadie.