Etiketter

tisdag 25 mars 2014

Jordäpplen

Syfte: Att se hur äppelbitar bryts ner i olika sorters jord på en vecka.

Hypotes: Jorden som vi hittade vid dammen hade maskar fast inget gräs, så våran hypotes om den situationen är att maskarna använde mycket av näringen i jorden och det växte inget där för att träden blockerade solljuset. Vi tror att det är denna jord som kommer bryta ner äpplet långsammast eftersom den inte är särskilt näringsrik.

Sågspånen som vi har en av jordarna härstammar från ett träd och har därför fler organismer än de andra som kan bryta ner äppleklyftan.

Material:
4 krukor
4 äppleklyftor
4 olika jordar
Sågspånsjord
2 Blomjord
Lerjord
Tejp

Genomförande: Vi tejpade bottnen på 4 olika bägare så att jorden inte skulle ramla igenom. Vi hämtade jord från olika geografiska platser runt Gunnesboskolan. Vi förvarade sedan dessa jordar i 4 olika bägare och efter detta lade vi ner en äppelklyfta i varje bägare. Vi lät sedan bägarna stå i en vecka.

Resultat: 

Blomgjord – Äppelbiten i blomjorden är den med degraderade. Den har brunast kanter och är felaktigt mjuk.

Sågspånsjord - Den är näst minst degraderad. Den är lite brun på ena sidan och dens vätskenivå har sjunkit drastiskt.

Lerjorden – Äppelbiten i lerjorden är den där vi kan se minst degradering p
 dasjunkit drastiskt. är vi kan se minst degradering på ena sidan och dens vätskenivå har sjunkit drastiskt. å. Den har förlorat minst vätska och är bara lite brun.

Plantagejorden – Äppelbiten i plantagejorden är näst mest degraderad och den är den näst brunaste och både plantagejorden och blomjorden luktar exkrement.



Slutsats: Blomjorden och plantagejorden bryter ner äpplena snabbast för att jorden innehåller redan många organismer som kan bryta ner biten till sitt näringsrika förstadie.

måndag 3 mars 2014

Antonio Lucio Vivaldi

Antonio Vivaldi

Antonio Lucio Vivaldi är född den fjärde mars år 1678 i Venedig. Han levde till den 28 juli 1741 och under sin livstid skapade han musik och han är nu känd som en av de största kompositörerna i världshistorien. Det var Vivaldis pappa som fick honom att börja med musik genom att ge honom hans första musikutbildning.

År 1703 prästvigdes Vivaldi och fick jobbet som ”maestro de violino” samma år vid ett barnkonservatorium. Han framträdde ofta med sina elever och sina egna verk för adeln och borgare i Venedig.

Vivaldi skapade och utvecklade konserter för soloinstrument och orkester. Violin var hans huvudinstrument, men han skrev även konserter och sonater för blåsinstrument, en stor mängd operor, samt vokalmusik för religiösa ändamål.

Vivaldis pappa, Giovanni Battista Vivaldi, var först en barberare men gick senare i livet över till att bli professionell violinist. Man tror att Antonios lektioner med sin pappa började väldigt tidigt med tanke på hans musikaliska förmåga redan vid 24 års ålder då han började arbeta vid Ospedale della Pietà. Han fick lära sig fiol av sin pappa och sen var de ute och turnerade.

Vivaldi hade troligen astma vilket förhindrade honom från att spela blåsinstrument och jag tror att det är delvis därför han började spela fiol men också att hans pappa var en professionell violinist. Dessa tillsammans tror jag påverkade Antonio tillräckligt för att få honom att spela de instrumenten som han spelade.

Vivaldi levde under Barock epoken och barockmusik kännetecknas av flerstämmighet, generalbas, solistmusik och terrassdynamik. Barocken varade från slutet av 1500-talet till ca 1750.

Verk

Några av Vivaldis allra kändaste verk är De fyra årstiderna, La stravaganza och La cetra.

De fyra årstiderna är uppdelade i fyra delar och sen är vardera del uppdelade i tre delar. Den första delen i Vivaldis verk kallas för ”Våren” och det har blivit ett av världens mest kända klassiska stycken.

La cetra är ett set av tolv violin konserter som publicerades år 1727. Den namngavs efter cetran, som är ett instrument likt lyran och verket är dedikerat till Kejsare Charles VI.

La stravaganza dedikerades till den Venetiske adelsmannen Signor Vettor Delfino. Hela konserten är gjord för violiner, stränginstrument och generalbas. Det som är allra mest speciellt med La stravaganza är Vivaldis märkbara uppfinningsrikedom innanför en ram av instrument och harmoni.

Kultur

Några hundra år innan Vivaldi föddes blev teaterformen comedia dell’arte populärt och det finns även idag. På 1600-talet var Italien också ett av de största länderna inom musik och jag tror att detta var en viktig sak för att få Vivaldi och så många andra på den tiden att bli intresserade av musik. Jag tror även att det var väldigt viktigt att Italien var ett väldigt kulturellt land med all teater och musik så hade Italien inte haft så många musiker och kompositörer. Att Vivaldi valde att skapa den musiken som han gjorde tror jag påverkades av att den musiken var väldigt populär på hans tid.
 på hans tid. r väldigt populär pmusiken som han gjorde tror jag påverkades av att den musiken var väldigt populär pat sätt med t
Jag tror detta för att det som händer i landet påverkar folket väldigt mycket så om t.ex. Italien hade varit ett land intresserat av sport mer än musik och teater på den tiden hade Vivaldi med stor säkerhet inte varit musiker precis som väldigt många andra utan de hade antagligen tränat någon sport.

Jag hittade inget om Italiens politiska stånd vid 1700-talet men jag kan anta att de var styrda på ett väldigt sansat och fritt sätt med tanke på hur mycket kultur de hade på den tiden.


Källor:
Antonio Vivaldi. http://www.ne.se/enkel/antonio-vivaldi, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-25.




Antonio Vivaldi. http://www.ne.se/lang/antonio-vivaldi, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-03-03.




Italien: Kultur. http://www.ne.se/italien/kultur, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-03-03.