Etiketter

måndag 18 november 2013

Våldtäkt

Min åsikt är att flickan i filmen inte blev våldtagen

Det var ingen våldtäkt för att från början gick hon med på att ha sex med killen och sen efter det sa hon inte emot när de andra killarna kom in i rummet. Hon sade ingenting och hon gjorde inget motstånd och utan indikationer kunde killarna omöjligt veta att hon inte ville.

Tjejen hade även druckit innan incidenten så man kan inte lita på att det hon säger var helt sant. På filmen som vi fick se var hon lite snurrig och förvirrad när hon gick med på att ha sex med den ena killen så det var tydligt att hon var full och därför kan man inte lite på att allting hon säger var helt sant.

Vissa säger att hon gjorde ingenting motstånd för hon vågade inte. Jag tycker inte detta påstående är trovärdigt eftersom hon inte visade rädsla i sitt ansiktsuttryck och om hon verkligen inte ville hade hon sagt till killarna. Enligt lag är en våldtäkt när den ena parten av samlaget är i hjälplöst tillstånd eller inte vill, men eftersom hon inte försökte ta sig loss kan man inte veta om hon var i hjälplöst tillstånd och hon aldrig sa att hon inte ville kan man inte säga att det är en våldtäkt.  

Andra säger att hon var full och därför utnyttjade killarna henne medan hon var full genom att få henne att göra något medan hon inte ville på riktigt men gjorde det bara för att hon var full. Jag tror att om hon inte ville på riktigt hade hon inte velat när hon var full heller för man har fortfarande i grunden samma tankar även om man är full. Killarna antog antagligen att hon ville eftersom hon hade gått med på att ha sex med den ena killen och sen sa hon aldrig nej.  


Min slutsats av detta är då att hon inte blev våldtagen eftersom kriterierna för att det ska anses som en våldtäkt enligt lag uppfylldes inte. Då kriterierna är att hon ska vara i hjälplöst tillstånd eller att våld ska användas för att tvinga den ena till sex. Våld kan vara att man bara håller någon nere men eftersom hon inte försökte ta sig upp vet vi inte om han faktiskt höll nere henne.

torsdag 14 november 2013

Hinduism - Judendom

Judendom vs Hinduism

Riktningar

Det finns fyra riktningar i Judendomen. Ortodox, reformerta, konservativ och Chassidism är en speciell grupp i den ortodoxa riktningen. Ortodoxa judar vill inte förändra något i sin religion och de lever oftast avskilt från samhället för att kunna lev på sitt sätt. I ortodox judendom är det viktigt att man följer de religiösa reglerna för då blir man helig inför gud.

Konservativa judar följer gamla traditioner men tillåter förändring i det religiösa för att passa in i samhället. Jag tror att det är så här för att de t.ex. från ortodoxa judar inte vill vara avskilda från samhället och har därför kompromissat genom att ändra sina religiösa regler.

För reformjudar är religiösa regler för hur mna ska dyrka gud inte så viktiga utan det är den judiska etiken, det vill säga hur man beter sig mot andra, som är det viktiga för reformjudar.

Chassidism är olika mystiska riktningar som gärna dansar och sjunger för att uttrycka glädje och de försöker även få kontakt med Gud. Precis som många andra ortodoxa grupper bär chassidmän lång, svart rock, pälshatt, långt skägg och de har långa skruvlockar vid kinderna.

Kabbala är en mystisk och hemlig lära i judendomen. De menar att människor kan, genom att be i sitt inre och leva sig in i det gudomliga, höja sig till det gudomliga. Läran är väldigt populär men också väldigt invecklad.

I Hinduism finns det två riktningar, Bhaktifromhet och Shaktism.

Bhaktifromhet innebär att man ska möta Guds kärlek med dyrkan och hängivenhet. Bhaktifromhet bygger inte så mycket på kunskap och handling utan mer på känslor. De ser Gud som en personlig Gud som de kan få hjälp av t.ex. hjälp att bli befriad från återfödelse eller hjälp i det vardagliga livet.

Tantrism innebär att tror att allting är uppdelat i kvinnligt och manligt, i Shakti och Shiva. Shaktism och Tantrism hör väldigt ofta ihop eftersom att man i Shaktismen dyrkar den högsta gudomen i sin kvinnliga form. Moksha, befrielse från kretsloppet, sker när det manliga och kvinnliga förenas, detta symboliseras av samlag.

Dagligt liv

Judar lever enligt Tora och i Tora står det hur man ska dyrka gud. Reglerna i Tora är sammanfattade i tio Guds bud, tio mitzvah och trosbekännelsen, Shema och den går ’’Hör Israel, Herren vår gud, Herren är en du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig ska du lägga på hjärtat. Du skall inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. Du skall binda dem som ett tecken kring din arm, och de skall vara ett kännemärke på din panna. Du skall skriva dem på dina dörrposter och i dina stadsportar.¨

Att läsa Shema två gånger varje dag är ett religiöst bud och i Tora finns det 613 regler som man ska följa om man är jude.

De tio budorden lyder

1. Tro på Gud
2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan
3. Förbud mot att ingå eder
4. Att högtidlighålla helgade dagar
5. Respekt för föräldrar och lärare
6. Förbud mot mord
7. Förbud mot äktenskapsbrott
8. Förbud mot stöld
9. Förbud mot falskt vittnesbörd
10. Förbud mot girighet


Det finns även en muntlig Tora: de skriftlärdas och rabbinernas undervisning. Både Tora och muntliga Tora anses härstamma från laggivningen på berget Sinai då Mose fick ta emot guds lag efter att han befriat judarna från egyptiernas slaveri.

Tora är en skrift i Tanakh, den hebreiska bibeln och den är grunden för den messianska, judiska och hebreiska tron.

Gudstjänster brukar hållas i synagogan. Vid gudstjänst läser man ur Tora, någon läser upp texterna, man ber och hyllar gud.

Inom judendom blir pojkar bar mitzva vid 13 års ålder och tjejer blir mat mitzva vid 12 års ålder. Detta betyder att de anses tillräckligt vuxna för att följa de religiösa lagarna judendomen har. Judarnas ord för det som är tillåtet att äta och föremålen man får använda är kosher.

Mat som de inte får äta är fläskkött, skaldjur och blodmat. Får, nötkött och höns får bara ätas om de har slaktats på ett visst sätt. Kött får inte tillagas med grädde eller mjölk.

De flesta judar följer bara reglerna delvis medan ortodoxa

Enligt hinduismen är människorna uppdelade i fyra grupper som kallas varna. Grupperna är sedan indelade i kast som kallas jati. I Dharma så finns det särskilda regler för varje grupp, och det är viktigt att upprätthålla rangordningen och gränserna mellan grupperna.

I Hinduismen finns det tempel som gudarna lever i och som man ber i medan Judendom har synagogor där de ber men gud lever inte där.

Hinduer dyrkar gud både i templet och i hemmet.  Gudstjänsten kallas Puja och präster i templen kallas för brahmaner. Templen anses vara gudarnas hem. Människor tar med sig mat, blommor och olika offergåvor till templen och får sedan gudens välsignelse i form av en gåva som kallas Prasada. Oftast är Prasada lite av den offrade maten.



Tro och lära

I Judendomen tror man på en enda gud. Det är inte tillåtet att avbilda eller säga hans namn. Guds namn skrivs JHVH men man säger adonay vilket betyder ’’Herren’’.  Enligt Judarna har Gud gett dem det heliga landet, Palestina. Jerusalem är väldigt viktig inom Judendom för att Gud anses vara närvarande där. Förut var det viktigt för Judar att ta sig till Jerusalem för att offra till Gud i templet. Dock så förstördes det sista templet för 2000 år sedan.

Jesus är Messias i Kristendomen men han accepteras inte som Messias i Judendomen men förväntningarna på en kommande Messias är fortfarande stora för många judar.

Det finns 18-20 miljoner judar i världen varav 4,5 miljoner i Israel.

Hinduismens motsvarighet till tora är dharma, dharma är hinduismens moraliska lag för hur man ska leva. Reglerna i dharma får inte förändras och alla hinduer ska följa dharma.

Världen ingår i ett kretslopp där allt återföds, Samsara och det styrs av karma, de gärningar man gjort. Om ens handlingar följer Dharma får man bra karma och om man gör gärningar som går emot Dharmas regler får man dålig karma. När man dör återföds man sedan som det man “förtjänar” beroende på ens karma.

I Hinduism finns det inga heliga skrifter som alla hinduer erkänner utan allt utgår från Gud i Hinduism. Det finns gudar som är personer, oftast Vishnu, guden Shiva eller Gudinnan men den högsta gudomen är evig och opersonlig.

Moksha är att blir befriad ur kretsloppet. Moksha kan uppnås på tre olika sätt, genom att göra bra grejer (karma), genom kunskap (jnanamarga) eller genom att älska gud (bhakti).

Kvinnans rättigheter

Kvinnor och män har samma värde i judendomen men på olika sätt t.ex. måste tio män vara närvarande för att vissa böner ska kunna läsas i synagogan medan kvinnor har speciella uppgifter i hemmet och har blivit mer och mer fram trädande i synagogan. I liberala synagogor i Storbritannien och USA finns det t.ex. kvinnliga rabbiner och kantorer. Jag tycker detta är bra eftersom att kvinnor då blir bättre behandlade eftersom män värderar kvinnor som lika värda.

En rabbin ska undervisa i tros- och ritfrågor och rabbinen ska ha själavårdande samtal med personer som behöver det. Rabbinen till skillnad från prästen läser heller inte ur Torah som är bibelns motsvarighet och en rabbin är inte en mellanhand mellan gud och den troende. De kan även inte utföra några speciella riter till skillnad från en vanlig troende jude.

En kantor eller chazzan är den person som håller i gudstjänsten tillsammans med rabbinen. Kantorns uppgift är att leda bön och lovsång genom sång, vilket antagligen är anledning att yrket kallas för kantor, från det latinska ordet för sångare.

Sabbat inleds med att en närvarande kvinna tänder levande ljus och läser upp en
Välsignelse. Finns det inga kvinnor i närheten får en man göra det. Att tända
Sabbatljusen är en av de få religiösa handlingar som kvinnor får utföra.

I judendomen måste kvinnor ha en speciell hatt när de är gifta och jag drar då slutsatsen att det är för att männen vill markera kvinnorna. Vilket jag anser är förtryckande mot kvinnor.

I Hinduismen deltar kvinnor aktivt i det religiösa, det är kvinnorna som utför dagliga riter i hemmet och det finns även speciella riter som bara kvinnor gör.

Den tredje viktigaste guden är kvinnlig och gudinnor är väldigt viktiga i hinduismen. T.ex. så skulle Shiva vara kraftlös utan sin kvinnliga energi, shakti. Det är därför varje gud behöver en motsvarande kvinnlig gud. Dock så påverkas inte indiska kvinnors liv även om gudinnor är så viktiga.

Min slutsats av det här är att kvinnor har en viktig roll i hinduismen men att gudinnor och vanliga kvinnor inte förknippas med varandra och precis som i judendomen har kvinnor speciella uppgifter när det gäller det religiösa livet men har inga speciella rättigheter när det sen kommer till det vanliga livet.

Den prick som hinduer, särskilt kvinnor har i pannan kallas tilaka
bottubindiyabindi eller kumkum. Pricken finns bara för att vissa att personen som bär den är hindu. Ogifta kvinnor har oftast en svart prick medan gifta kvinnor har ett ristat, rött streck vid hårbottnen.

Att gifta kvinnor har ett ristat streck vid hårbottnen är enligt mig ett sätt att markera sina kvinnor precis som att judinnor var tvunga att bära en speciell hatt om de var gifta. Så jag anser att de är förtryckta på detta sättet.

Samhället

Ett sätt som judendomen kan påverka samhället är ju på vilodagen eftersom de inte får arbeta då och det kan ju bli dåligt för vissa arbeten som t.ex. doktorer eller poliser. Judar får ju göra undantag om ett människoliv står på spel men de kan aldrig veta om en person kommer dö om de inte går till jobbet efter som det kan hända vad som helst under dagen även om det inte var någon fara när de egentligen skulle till sitt jobb.

Judendom påverkar samhället på ett positivt eftersom att i judendomen är kvinnor och män lika värda så det påverkar kvinnorna i samhället då judiska män behandlar alla kvinnor lika blir det bättre för kvinnor. Men det kan också bli så att de judiska traditionerna tar sig djupt in i ett samhälle och förändrar det till att vara mer som ett judiskt samhälle t.ex. sätter folk beter sig på gentemot varandra.



Hinduismen påverkar samhället genom att de har sina kast vilket kan dela folket i olika grupper och om man särar på människor av en onödig anledning finns det alltid en risk för att det kan uppstå hat och till och med krig. Eftersom att de olika kasten har olika värde i hinduismen ser då de med ett högre kast ner på de med ett sämre vilket gör att det väldigt lätt blir konflikter.

Inom hinduismen gifter man även bort tjejer vilket gör att tjejer får mindre värde än vad killar får eftersom man inte gifter bort killar. Detta gör att män som inte vanligtvis hade sett ner på kvinnor kommer göra det om de ser att kvinnor blir behandlade sämre än vad männen blir, för det kanske inte är så tydligt men man märker det ändå lite och hänger därför med och behandlar kvinnorna lite sämre.

Samhällen som har hinduer i sig påverkas positivt för att hinduismen är en religion som förgyller icke-våld (ahimsa) och respekt för allt levande. Hinduer äter inte kött heller vilket gör att djuren får det bättre och folk befolkningen blir nyttigare eftersom de äter mer grönsaker och frukter.




Källor:

judendom. http://www.ne.se/enkel/judendom, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-15.

judendom. http://www.ne.se/lang/judendom, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-17.

hinduism. http://www.ne.se/enkel/hinduism, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-10-17.



Tora. http://www.ne.se/lang/tora/329449, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-07.