Jack = Grön
Inom judendomen
tror man på en enda Gud. Man får inte avbilda Gud eller uttala hans namn. Guds
namn skrivs JHVH men man säger adonay vilket betyder '’Herren’'. Enligt
judendomen har Gud utvalt judarna till sitt folk vilket innebär att de har både
särskilda rättigheter och skyldigheter enligt dem.
Messias är inom
judendomen en kommande härskare som ska medföra en lyckotid för Israels folk.
Jesus ses som Messias inom kristendomen men han accepteras inte som Messias av
judarna. Förväntningarna på en kommande Messias är fortfarande stora för många
av dagens judiska grupper.
Tora är Guds
undervisning till judarna och ordet betyder just “undervisning”. Mose fick ta
emot Tora eller Lagen av Gud på berget Sinai. Efter att ha varit förslavade i 430 år
fick israeliterna lov att lämna Egypten. Med Moses i ledningen går de genom det
Röda havet som delar sig och öppnar upp en väg åt dem. De egyptiska förföljarna
dränks i vattnet och israeliterna fortsätter genom öknen till berget Sinai. Sedan har Tora förts vidare av Mose och
andra profeter. Undervisningen finns i den heliga skrift som kallas Tanakh.
Tanakh består av samma texter som Gamla Testamentet i den kristna Bibeln.
Konservativ
judendom är en riktning inom judendomen. Inom den riktningen vill man ha kvar
så mycket som möjligt av de judiska traditionerna, och man följer noga halakha,
regler och lagar i den judiska muntliga lagen. Men man menar samtidigt att
människor alltid måste tolka och förstå Guds lag på nya sätt. När reglerna och
traditionerna inte fungerar i det nutida samhället kan man därför tänka sig att
förändra en del i sättet att utöva sin tro. Konservativ judendom finns främst i
USA.
Ortodox judendom är en
riktning inom judendomen. Ortodoxa judar håller fast vid gamla judiska
traditioner och regler och tolkar inte den judiska läran på ett nytt sätt. De
menar att Gud har uppenbarat sin vilja för människorna i den skriftliga och
muntliga lagen. Därför måste man följa reglerna i lagen noga och inte ändra
dem.
Vissa ortodoxa judar kallas
ultraortodoxa eftersom de är särskilt noga med att följa alla regler och inte
ändra någonting. De använder gammaldags kläder och lever på ett gammaldags
sätt, ofta avskilda från det övriga samhället. Andra ortodoxa judar vill vara
med i det nutida samhället och utnyttjar sådant som inte är förbjudet i den
judiska lagen, till exempel Internet.
Erik = Blå
Antisemitism är
ordet som används för att förklara fördomar och hat mot judar.
Judar har under
en stor del av sin historia tvingats att fly undan förföljelser och våld. Judehatet
liknar hatet mot andra grupper men judehatet har en särskilt lång historia.
Grundandet av
kristendomen innebar också grunden för antisemitismen.
Myterna om
judar som växte fram under medeltiden byggde på den kristna
läran som då
predikades i kyrkorna.
Under
medeltiden riktades hatet framför allt in på judarnas religion.
Judarna som
grupp anklagades för att ha mördat Jesus. Man ställde
kristendomen
och judendomen mot varandra, judendomen beskrevs som
Kristendomens
motsats. Det goda, ärliga, förlåtande och andliga
förknippades
med det kristna medan det onda, lögnaktiga och strävan efter
pengar
förknippades med judar och den judiska religionen. Judarna
anklagades
också för att vara i allians med djävulen och för att försöka
krossa
kristendomen.
Precis som
andra grupper som utsatts och utsätts för fördomar och
förföljelse har
judar beskrivits som underlägsna och mindre värda. Men det
finns också en
viktig skillnad. Judar har också beskrivits som överlägsna
och mäktiga. I
den nazistiska propagandan finns båda dessa bitar. Judarna
beskrivs som en
underlägsen ras samtidigt som de anklagas för att styra
världen.
I slutet av
1800-talet började sionismen växa fram. Denna rörelse ville att judarna skulle
få en egen stat i deras bibliska hemland där de kunde slippa förtrycket som de
upplevde över allt i världen. Det bodde många judar i Palestina och en massa
andra flyttade in där. Detta gjorde att araberna ville göra motstånd mot detta
och det var det som startade kriget som pågått i nästan hundra år nu. Judarna
kunde fortfarande inte få en egen stat, så de frågade bland annat det brittiska
imperiet och FN om hjälp att uppnå detta. På många år fick de ingen hjälp, men
efter första världskriget godkände Nationernas förbund det Brittiska
Palestinamandatet med avsikt att skapa ett "nationellt hem för det judiska
folket".
Minna = Lila
Först delades Transjordanien som blev självständigt 1946. Inför
Palestinamandatets upphörande år 1948 beslöt FN 1947 med en resolution att dela
området i en judisk och en arabisk stat, medan staden Jerusalem skulle vara ett
speciellt internationellt område under Förenta nationernas administration.
Den 14 maj 1948 förklarade sig staten Israel självständig, vilket
dagen efter följdes av ett krig med de omgivande arabiska staterna och tre
till, som vägrade att acceptera planen. Israelerna gick efter det segrande ur
en serie av krig och bekräftade sitt oberoende och ökade den judiska statens
gränser utöver dem i FN:s delningsplan. Samtidigt vägrade omgivande stater att
över huvud taget erkänna landets existens och införde en långtgående blockad.
Transjordanien tog över Västbanken och Egypten tog över den lilla Gazaremsan.
Sion den vises protokoll var en viktig del av Nazisternas propaganda
under 30 - 40 talet och protokollet visade en plan på hur judarna skulle ta
över världen. Trotts att Sions den vises protokoll har avslöjats falskt har den
spridits och fortsätter att spridas än idag.
Förintelsen var när hitler och nazismen bestämde att de skulle göra
sig av med vissa folkgrupper, majoriteten var dock judar. Detta hände under
andra världskriget närmare sagt från år 1933-1945. Judarna blev dödade i
koncentrationsläger där de kunde jobba till döds, svälta, bli torterade eller
bli dödade i gaskammare. En annan metod var också att skjuta fångarna.
Dödsnumren gick upp till runt 5-6 miljoner bara för judarna men som sagt så var
de inte de enda. Även romer, homosexuella, utvecklingstörda m.m hamnade också i
koncentrationsläger bara för att de inte var av den ariska rasen även om hitler
inte själv var arisk.
Amanda
För judarna, de kristna och muslimerna är
Israel/Palestina ett heligt land. Judarna har religiösa och historiska
anledningar, då det var deras land för 2000 år sedan. De har också laglig rätt
till landet eftersom att Storbritannien gav det till dem. Muslimerna har
religiösa och historiska anledningar också, eftersom de erövrade det på
600-talet. Samtidigt så har det länge styrts av turkar och senare av kristna
britter. När det inte finns någon som har rätt till landet blir det lätt krig,
men så hade det inte behövt vara. Om Palestina hade gått med på FNs förslag om
fred och att dela upp landet så hade det varit fred och Palestinierna hade nog
varit mer nöjda.
Gudstjänster brukar hållas i synagogan, särskilt på sabbaten som är
judarnas vilodag då inget arbete får utföras. Vid gudstjänsten läser man ur
Tora, lyssnar till någon som talar om texterna, ber och hyllar Gud.
Pojkar blir omskurna
åtta dagar efter födseln. Vid 13 års ålder blir pojkar bar mitzva och vid 12
års ålder blir flickor bar mitzva. Det innebär att de anses vara vuxna nog att
följa de religiösa reglerna.
Jack
Jom Kippur – Försoningsdagen
Efter att templet
i Jerusalem förstörts firas försoningsdagen genom att fasta, be och ha
gudkänster. Då firas tio dagar efter nyårsfesten och är årets heligaste dag..
Det är den viktigaste högtiden för fullt troende judar under det judiska året.
Man ägnar sig åt fasta och försonas med Gud. Man får inte äta eller dricka,
inte ens vatten. Man får inte jobba heller. Längre back, förr i tiden,
astades synderna på en bock, som drevs ut i öknen - syndabocken. Under djupt
allvar tänker man tillbaka på det år som gått och vad man kan ha gjort för fel
och misstag. Även lovar man gud att försöka bli en bättre människa och att
försöka leva som gud har tänkt att människan bör leva.
Erik
Shabbat - Judiska
vilodagen.
Shabbat ( eller
sabbat, shabbat är vad det heter i hebreiska ) firas varje vecka, från
solnedgången fredag kväll tills "tre stjärnor syns" på lördag kväll,
för att ge möjlighet att begrunda världens skapelse. Sabbat har mycket
stor vikt i den judiska religionen, vilket gör den till den näst viktigaste
högtiden efter Jom Kippur. De som gör detta ser det som den tid man får
till att sätta sin vardagliga oro åt sidan.
Under Sabbat
får enligt traditionell judisk uppfattning inget arbete utföras. Det är
heller inte tillåtet att resa, att bära saker utomhus, eller att tända och
släcka eld. Eftersom elektricitet anses som en form av eld är det enligt
ortodox judendom heller inte tillåtet att sätta på eller stänga av ström. Dessa
förbud får endast brytas om man behöver rädda ett människoliv. Konservativ och
i synnerhet progressiv judendom har mildrat dessa regler kraftigt.
Sabbatsfirandet inleds med att någon av de närvarande kvinnorna tänder
levande ljus och läser en välsignelse.. Shabbat avslutas med en ceremoni som
kallas Havdala. En bägare med vin hålls upp och ett ljusarrangemang bestående
av minst två sammanflätade ljus tänds.
Till sist
sjungs sångerna Elijahu Hanavi om profeten Elias, och Shavuah Tov, ’en god
vecka’.
Minna
Chanukka – Ljusfesten
Denna högtid firas i november
eller december vid nymåne, till minne av hur templet i Jerusalem renades från
avgudadyrkan i form av en Zeusstaty, när de ledde ut sina fieender. I samband
med ett uppror av Judas Mackabeus, 165.f Kr, vilket ledde till självständighet
i nästan 100 år. Festen varar i åtta dagar och varje dag tänder man ett ljus på
den åttaarmade ljusstaken, chanuckastaken. Varje kväll under högtiden tänder
man ett ljus. Ljusstaken har 8 ljushållare och oftast även ytterligare en
ljushållare som kallas för tjänaren. Med tjänaren tänder man alla ljus i
chanukkian
Chanukkian liknar minorna, men den har sju armar och ingår i Israels
vapen. De borde inte bli förväxlade. Barnen får presenter dagligen och denna
högtid har inspirerat till det kristna julfirandet.
Pesach – påsk
Påsk var ursprungligen en fest i samband med kornskörden. Nu firas den
till minne av uttåget ut ur Egypten under ledning av Moses, när alla judiska
slavar blev fria. Sedermåltiden i hemmet ska påminna om den svåra tiden före
detta. Vid måltidsbordet står alltid en tom plats för en profet vid namnet
Elia. Denna högtid är även kopplad till när Judarna flydde från Egyptien
Precis som i kristendomen firar man väldigt många saker som har hänt
förr i tiden. T.ex påsk firar man inom Judendomen för att fira judarnas korståg
ut ur Egypten. I Kristendomen firar man Jesus död och uppståndelse.
En likhet som Judendom har med Islam är att båda religioner har
omskärning för sina nyfödda pojkar. Judendom och Kristendom har ju haft sina
konflikter förr i tiden och de har några likheter, båda bara en gud som de tror
på, dem behandlar och värderar kvinnor lika mycket som män.
Judendom och Islam har också några likheter, till skillnad från många
andra religioner för att de inte cirkulerar runt en person eller en grupp utan
runt heliga skrifter och gamla traditioner.
Amanda = Orange
Rosch Haschana – Nyårsfesten, eller domens dag, som även kallas åminnelsedagen.
Som är under september/oktober. Man firar det till
ett minne av skapelsen och inleder det judiska året. I första moseboken
står det om Abraham som av Gud ombedes att föra sin son Isak upp på ett berg
och där offra honom åt Gud. Men en ängel stoppar Abraham från att ta livet av
sin son. Gud ville bara få veta om Abraham lydde och litade på på honom, Gud
då. För att tacka Abraham gav Gud han ett lamm att slakta istället. Enligt
judisk tradition skapades jorden på denna dag och det är vid rosh hashana Gud
bedömer vad människorna har gjort under året innan ett nytt har börjat, därmed
beslutar vad som skall hända under det kommande.
Under de tio dagar som sedan följer, mellan rosh
hashana och Jom Kippur, finns tid för eftertanke och botgöring innan domen
slutligen fastslås. Man kollar tillbaka på förra året, på sina misstag och
sedan ska man förändra sig i det ny året. Det är en tid för försoning då man
frågar man sig själv; Ställer jag mig inför gud?
Man blåser i ett horn som heter shofar.
Det är viktigt under denna högtiden att höra shofar spela i synagoga
I Judendomen är kvinnorna det dominanta könet, det
är kvinnorna som bestämmer efternamnet efter giftermål och om kvinnan är jude
och mannen är icke jude, blir barnen judar.
